Hej dagbok och läsare
ja som ni förstår så kommer detta vara min dagbok.
jag kommer inte visa den för folk som jag känner men ni som jag inte känner får gärna kommerntera och hjälpa mig. För ni förstår i sommras träffa en kille han blev min bästa vän. Vi pratade om allt och gjorde allt tsm , hade ett eget ställe vid en bäck , var med varandra varge dag i ett helt sommarlov och såsmåningom så blev jag kär. Så menar jag väldigt kär. Så där så att man älskar allt hos personen. Man kan inte liksom hjälpa att man dras till hans vara ögon eller att man smällter varje gång han ler eller att varje gång du nuddar honom så slår hjärtat hårt eller så så att när du berättar att du är kär i honom och han berättar att han är är i din kompis så vill du inte annat en att hjälpa honom med henne. Du blir mer och mer kär men hjälper honom och dem blir tsm. Sen när ni ska tills skolan en dag så ringer han och säger att du måste komma till honom en timme innan skolan börjar . Du möter honom och ni sätter er på en lekplats och han säger jag måste göra slut med henne för jag är kär i en annan. Du vågar inte hoppas för du blev så besviken sisst så du säger i vem?.
Han kollar på dig och rodnar och tittar sedan ner i marken. I dig säger han och du känner hur hjärtat slår hårdRE och hårdare.Han kysser dig och det känns så rätt som om det var meningen. Somdu är hans prinsessa och han är din prins. Som en saga med ett lyckligt slut.
Men som vi alla vet så finns det inga sagor och lyckliga slut.
För bara nån dag efter så säger han att det inte går för han vill inte reskera eran vänskap .Men du har världens största rädsla av att förlora honom så ni blir bästa vänner igen. Det värsta har inte kommit än om det varit såhär så hade jag kallat det för saga men så är det inte. Utanen dag får du ett sms där det står vi kan inte vara bästa vänner längre och jag kan inte säga varför.Ni kände varandra i 4 månader och ni vet det här om att det tar hälften av tiden du varit med en kille för att komma över honom?bullshit efter 4 månader sitter jag fortfarande vid bäcken varje dag och hoppas han ska komma tbx och eftersom ni går i samma klass så ser du honom varje dag.
Redan en månad efter han "lämna mig" så gick jag till kuratorn som rådde mig att söka in till ungdomsmotagningen. Sen gick jag till doktorn som sa åt mig att ta medesin mot deprition men jag kan inte för då måste jag berätta för mamma varför jag mår såligt.Mitt liv är en röra och jag behöver hjälp.
SNälla?
hej då dagbok och läsare hoppas jag inte gråter mig till sömns inatt
/flickan som är ensam
jag kommer inte visa den för folk som jag känner men ni som jag inte känner får gärna kommerntera och hjälpa mig. För ni förstår i sommras träffa en kille han blev min bästa vän. Vi pratade om allt och gjorde allt tsm , hade ett eget ställe vid en bäck , var med varandra varge dag i ett helt sommarlov och såsmåningom så blev jag kär. Så menar jag väldigt kär. Så där så att man älskar allt hos personen. Man kan inte liksom hjälpa att man dras till hans vara ögon eller att man smällter varje gång han ler eller att varje gång du nuddar honom så slår hjärtat hårt eller så så att när du berättar att du är kär i honom och han berättar att han är är i din kompis så vill du inte annat en att hjälpa honom med henne. Du blir mer och mer kär men hjälper honom och dem blir tsm. Sen när ni ska tills skolan en dag så ringer han och säger att du måste komma till honom en timme innan skolan börjar . Du möter honom och ni sätter er på en lekplats och han säger jag måste göra slut med henne för jag är kär i en annan. Du vågar inte hoppas för du blev så besviken sisst så du säger i vem?.
Han kollar på dig och rodnar och tittar sedan ner i marken. I dig säger han och du känner hur hjärtat slår hårdRE och hårdare.Han kysser dig och det känns så rätt som om det var meningen. Somdu är hans prinsessa och han är din prins. Som en saga med ett lyckligt slut.
Men som vi alla vet så finns det inga sagor och lyckliga slut.
För bara nån dag efter så säger han att det inte går för han vill inte reskera eran vänskap .Men du har världens största rädsla av att förlora honom så ni blir bästa vänner igen. Det värsta har inte kommit än om det varit såhär så hade jag kallat det för saga men så är det inte. Utanen dag får du ett sms där det står vi kan inte vara bästa vänner längre och jag kan inte säga varför.Ni kände varandra i 4 månader och ni vet det här om att det tar hälften av tiden du varit med en kille för att komma över honom?bullshit efter 4 månader sitter jag fortfarande vid bäcken varje dag och hoppas han ska komma tbx och eftersom ni går i samma klass så ser du honom varje dag.
Redan en månad efter han "lämna mig" så gick jag till kuratorn som rådde mig att söka in till ungdomsmotagningen. Sen gick jag till doktorn som sa åt mig att ta medesin mot deprition men jag kan inte för då måste jag berätta för mamma varför jag mår såligt.Mitt liv är en röra och jag behöver hjälp.
SNälla?
hej då dagbok och läsare hoppas jag inte gråter mig till sömns inatt
/flickan som är ensam
Kommentarer
Trackback
